bob hund på Klubben 12/12
Hur gör man? Hur kan ett band som bob hund vara så bra? Så
fort de hamnar lite i skuggan i min hjärna så kommer de med
en ny skiva och drar ut på turne, allt för att jag inte ska
glömma bort dem, fast jag klagar inte, jag älskar de här
bandet, de är det bästa som hänt Sverige i modern tid. Det
finns bara ett band som kan konkurrera med dem och vilka de är får
ni lista ut själva.
Så till konserten, Dipper var förband på den här
turnen precis som förra
vintern och vad jag kan minnas så har sångaren blivit ännu
galnare än vad han var förut. det första han gör är
att välta omkull en flaska Ramlösa och slicka upp det från
scengolvet, hur äcklig får man bli? Han fortsätter med
sina konster genom deras halvtimma långa spelning, på något
sätt känns det som han vill överträffa mästaren
själv, Thomas Öberg, men han lyckas inte speciellt bra med det.
Efter en kort paus kommer det vi alla väntat på, bob hund
äntrar scenen och Thomas hälsar oss med orden "Idag är ni
inte publiken, ni är min små lussebullar", det var ju trots
allt lussevaka, sen spelar de "bob hunds 115:e dröm" och direkt efter
den klassiska "En pratstund". Sen är det dags för "Raketmaskinen"
från den nya fenomenala skivan, gå och köp NU!!!. Eftersom
de redan har spelat de första låtarna från de två
senaste skivorna måste de ju spela första låten från
första skivan så det blir "Allseende ögat" för hela
slanten. Mellan låtarna skriker många i publiken eller förlåt
lussebullarna ut låtnamn och Thomas påpekar att vi måste
organisera oss annars gör de inte som vi vill och när någon
skriker "Conny!!" säger Thomas "Vi har ingen låt som heter så,
det borde du väl veta" vilket frambringar skratt hos de flesta. Konserten
är en salig blandning av gamla och nya låtar, bl.a. får
vi höra "Allt på ett kort", "Hörlurar", "Helgen v.48" m.m.
Under en av låtarna, har tyvärr glömt vilken, så
står Mats H. och Conny med pannorna mot varandra och spelar järnet.
När Thomas sen ska börja sjunga igen så kysser de varandra
så att Thomas kommer av sig ett litet tag men hittar ändå
rätt snabbt tillbaka. De bjuder också på en rockig "Nu
är det väl revolution på gång?", under låten
ringer jag till en kompis som inte kunde komma på konserten och spelar
in låten på hans telefonsvarare, undrar om det lät bra?
Har inte fått reda på det än. Fler låtar som vi
för höra är "Jag är inte arg" som de spelade första
gången på Kalas
i Stockholm i år, "Ett fall och en lösning", "Tralala lilla
molntuss, kom hit skall du få en puss" låten som ligger högt
på konstigaste titel listan. En liten överraskning blir det
när de spelar "Min trampolin" och Thomas tar en stol ställer
den mitt i publiken och står och sjunger där mitt bland lussebullarna.
En annan guldglimt är låten "Jag tror jag är kär"
en Velvet Underground cover som är grymt bra. Gamla klassiker som
"Upp, upp, upp, ner", "Düsseldorf" och "Istället för musik:
förvirring" hittar man också på spellistan. På slutet
spelar de också "Jag rear ut min själ" från nya skivan.
En andra överraskning kommer när det spelar "Mer än så
kan ingen bli". Thomas tar på sig trafikkonen och sjunger den redan
klassiska textraden "Du kan kalla mig för idiot, det har jag ingenting
emot, jag är en idiot". Detta är en förlängd version
av originalet, de har lagt till en mellanspelning innan de sista textraderna
där de står med stora ögon och gapar, de står så
i flera minuter medan de spelar lite förstrött på sina
instrument och avslutar sen låten som om ingenting hänt. Den
sista låten, "bob hund: 1999", är samma som i Hultsfred
i år och Thomas tar sig ner i publiken för att "Dansa med lussebullarna",
sist av scenen den här gången också är Conny som
tar i hand de som står längst fram och bockar för resten
och går av scenen.
Att tömma ett fullsatt Klubben tar ett tag så jag smiter
förbi souvenirståndet och köper mig en cool t-shirt, en
poster och en otroligt ball penna. Nästa år blir det inte så
mycket bob hund enligt en intervju i SA men desto mer får vi höra
från Bergman Rock som jag ser fram emot, om jag inte lyckas glömma
bort dem helt, fast den risken har blivit mycket mindre nu.