Kalas i Stockholm 13/7

Så hade äntligen Kalasturnen nått Stockholm, efter förra årets succe var mina förväntningar ganska höga på årets turne. när vi kom till Münchenbryggeriet såg vi att de hade stuvats om i spellistan, nu skulle bob hund spela kl. 21.00 istället för 22.45. Anledningen ska ni få veta senare. Caesars Palace äntrade scenen kl. 19.15 och visade att de kan rocka. De spelade i 40 minuter, de har ju bara gjort en skiva, men lyckades med att ha flera gäster på scen. Under en cover av The Prince kom någon som hette Malte något och sjöng och direkt efter, lagom till sista låten, kom Patrik Arve och "Rockfarbror" upp på scen och sjöng med. Måste bara säga att Joakim Åhlund borde hålla käft uppe på scen mellan låtarna, sångaren César verkade också tycka det: "Lägg av Jocke och spela istället!". Efter Caesars Palace kom Lloyd Cole upp på scen och spelade akustiska låtar med en kompis i ca. 45 minuter, jag kände inte igen en enda låt och det blev lite segt på slutet men man hade ju något bra att se fram emot. När bob hund kommer upp på scen inleder de som vanligt med en instrumental låt, där sångaren Thomas Öberg gör danssteg och lite annat uppe på scen. Efter några låtar, "En Pratstund", "Jag tror jag är kär" bl.a., spelar de en ny låt som heter "Jag är inte arg", och som är tillägnad Stockholms kommun. Innan låten delar Thomas ut ett gult kort och varnar kommunen och berättar sen att kommunen har bestämt att man inte får spela musik utomhus efter klockan tio på kvällen. Under låten gnider Thomas tummen och pekfingret mot varandra för att illustrera att kommunen vill ha pengar för att låta dem spela efter tio, 75.000 närmare bestämt. Det här var en av de mest energiska konserterna med bob hund, de spelar i en timme med ett närmare tjogutal låtar plus en gäst som kom upp på slutet, Fredrik någonting som sjöng en av sina låtar "Levande Begravd" (Vet du vilken grupp han kommer ifrån? Maila mig!). De spelade också bl.a. "Istället för musik, förvirring", "Dubbel tvekan", "Düsseldorf", "Rock ´n Roll tar död på mig igen", "Hörlurar", "Nu är det väl revolution på gång?", "Upp, upp, upp, ner", "Ett fall och en lösning" m.m. Avslutningen var en grym version av "bob hund", en instrumental låt. Det sista Thomas säger när han går av scenen är "Vi skulle ha kunnat spela en timme till men vi får inte". TACK Stockholms kommun. Nästa år då jävlar!!!!